Skoldebatten i Sverige är starkt polariserad. Man är ofta antingen för eller emot något, och det blir lätt att peka finger när skolresultaten sviker. Jag efterlyser en mer nyanserad diskussion. Inget är enbart fördelaktigt eller enbart problematiskt. Det handlar om att utnyttja styrkorna och hantera svagheterna. Därför vill jag titta närmare på data från PISA 2022, som jag tror många inte har uppmärksammat. PISA har kanske inte alla svar, men det ger oss en gedigen datagrund att utgå ifrån – något jag föredrar framför den åsiktsdrivna debatten.
Positiva effekter överväger
PISA 2022 samlade in data om hur mycket elever använder digitala verktyg under skoldagarna i olika länder, och kopplade det till resultaten i matematik.
Diagrammet visar att elever som använder digitala verktyg upp till en timme per dag presterar bäst i PISA:s matematiktest. Det är också intressant att se att ökad användning, upp till fem timmar per dag, ger nästan lika goda resultat – så länge tekniken används för lärande (blå linje). Till och med viss användning för nöje (gul linje) har en positiv effekt, upp till en timme om dagen.
Sverige sticker ut
Men det blir särskilt intressant när vi tittar på Sverige. Här visar data att elever som använder digitala verktyg 3–5 timmar per skoldag når de bästa resultaten i matematik. Även vid en så hög användning som upp till sju timmar per dag presterar eleverna betydligt bättre än de som inte använder digitala verktyg alls.
Det här är ingen absolut sanning – PISA mäter ju användning av digitala verktyg i alla ämnen, men resultaten kopplas enbart till matematik. Men det ger ändå mig insikten att vi behöver mer kunskap om när och hur digitala verktyg tillför värde ("bra digitalisering") och när de är kontraproduktiva ("dålig digitalisering"). PISA 2022 stöder inte idén att skärmar per definition är dåliga. Vi behöver mer av bra digitalisering och mindre av den dåliga. En ytterligare lärdom är att skolor behöver manageringsverktyg för att styra och kontrollera hur datorer och plattor används, så att eleverna fokuserar på lärande och inte distraheras av nöje under lektionstid. Mer tid för skolarbete leder till bättre resultat.
