Bild på Emma tagen av David Fisslthaler.
Vi var ett 15-tal personer på plats i Stockholm och ytterligare ett 30-tal som deltog digitalt från olika håll i Norden och representerade privat och offentlig sektor, producenter, återförsäljare och intresseorganisationer. Det är positivt att frågor kring hållbarhet börjar bli aktuella för upphandlare i hela Norden och för oss på Advania, som ju har rötterna på Island, var det speciellt stimulerande att även organisationer därifrån deltog på mötet.
5 lärdomar kring hållbarhet i IT-upphandlingar
- Det är utvecklande och fördelaktigt för oss IT-leverantörer att arbeta tillsammans och ställa gemensamma krav.
- Kulturella och politiska aspekter kan bidra till att göra det utmanande för företagen att agera enligt internationella konventioner samtidigt som de ska fortsätta kunna verka i ett visst land.
- Leverantörer förväntas ofta ha kontroll i hela i kedjan, från materialutvinning till färdig produkt, vilket ställer stora krav på spårbarhet.
- För att IT-hårdvara ska kunna återanvändas måste även mjukvaran och säkerhetskraven anpassas.
- Digitala event fungerar ofta väldigt väl, men just i komplexa och känsliga frågor som dessa är det betydelsefullt att prata direkt med en fysisk motpart.
Bart Davos, European Director på RBA.
Rob Lederer, CEO på Responsible Business Alliance (RBA) inledde dagen med en digital introduktion om RBA:s arbete och filosofi om vikten av samarbete för att driva hållbarhet i globala leverantörskedjor. Sedan tog Bart Devos, European Director, och Carlos Busquets, Senior Director of Public Policy, över värdskapet på plats i Stockholm och ledde oss in på diskussioner om den regulatoriska utvecklingen inom EU, ökade krav på spårbarhet och IT-sektorns roll i en omställning till ett mer hållbart samhälle.
Harmonisering av krav
I takt med att hållbarhetsaspekter fått mer utrymme, speciellt i offentlig upphandling, var vi flera som efterfrågande en harmonisering av de krav som ställs. En aspekt som lyftes i diskussionen var behovet av en mer samstämmig bild hos inköpare om vad som är möjligt att ställa krav på. Det är till exempel väldigt få, om ens någon leverantör, som kan garantera att det inte förekommer barn- eller tvångsarbete i leverantörskedjan. Däremot är det många som kan redovisa sitt aktiva arbete med att respektera, genomföra tillbörlig aktsamhet och åtgärda eventuella upptäckta brister, och kravställning på detta uppmuntras.
En gemensam uppfattning var att mognadsgraden och kunskapsnivån hos IT-leverantörer skiljer sig åt. Samtidigt är skillnaderna än större hos producenter vad gäller transparens, vilket inte alltid beror på mognadsgrad och kunskapsnivå. I det sammanhanget lyftes den regulatoriska utvecklingen som något positivt då den kan komma att leda till minskad intern konkurrens mellan avdelningar där det kan finnas meningsskiljaktigheter gällande hur transparent man vill och kan vara mot kunder. I detta lyftes den viktiga roll RBA spelar och medlemmarnas möjlighet att etablera personliga relationer där man kan ha mer av ett utbyte och resonemang kring frågorna.
Kulturella och politiska aspekter spelar in
Det finns fortfarande en kulturell utmaning där många fabriker hellre ”skarvar” för att visa att de uppfyller all kravställning snarare än att se avvikelser och ett gemensamt utvecklingsarbete som något värdefullt. Samtidigt finns en utmaning i att många tillverkare uppger att deras fabriker är relativt öppna till att dela information med andra företag, men att det finns en oro om informationen skulle läcka till media och allmänheten. Här lyftes till exempel utmaningen med barnarbete. Barnarbete är ett känt problem och komplexiteten i frågan är stor. Det är ofta inte en bra lösning att i ett första steg sluta arbeta med en fabrik för att barnarbete förekommer, utan en bättre lösning för barnens bästa är ofta att arbeta tillsammans med fabriken för att åtgärda situationen med barnarbete och se till att de berörda barnen får tillgång till exempelvis utbildning i stället för arbete. Acceptansen och kunskapen för detta är dock ofta låg bland allmänheten vilket gör det utmanade för företag att kommunicera kring frågan.
Med bakgrund i den senaste tidens utveckling där global politik och affärsverksamhet kommer allt närmare varandra, kom samtalen även in på problematiken med auktoritära stater. I vissa fall är stater aktörer som avskräcker företag från att vara transparenta, där företag som tar allt för långtgående beslut kan utsättas för påföljder som avskräcker för en öppen redovisning av förhållanden på till exempel fabriker. Här går frågan från att vara en ren affärsangelägenhet till att vara föremål för politik. I relation till detta togs frågan upp på mötet om det finns någon definition av vad som är en ansvarsfull upphandling i dessa kontexter. En generell reflektion var att om ett företag efterlever internationella konventioner så kan det klassas som ansvarsfull upphandling. En knepig avvägning kan dock bli aktuell, där det kan uppstå en konflikt mellan att agera enligt internationella konventioner och att bibehålla sin förmåga att verka i ett visst land.
Spårbarhet i leverantörskedjan
Den regulatoriska utvecklingen driver på alltmer för att leverantörer ska ha kontroll i hela sin kedja. För att detta ska vara möjligt behöver bolag ha en mer omfattande spårbarhet på sina produkter än vad som idag är gängse, i många fall ända ner till materialutvinning eftersom det är där många av de allvarliga riskerna finns. Gällande exempelvis lagförslaget från EU om ett importförbud mot produkter som är tillverkade med tvångsarbete, var dagens spaning att det framöver troligtvis kommer handla om att företag måste bevisa att de inte har tvångsarbete, speciellt om produkterna är producerade i vissa högriskländer, snarare än att säga att man har en policy eller en uppförandekod som innehåller en sådan skrivning. Hur ska företag kunna veta att de gjort sin process för tillbörlig aktsamhet korrekt om de inte vet vart råmaterial och produkter kommer ifrån?
Race to zero – IT som möjliggörare för en hållbar omställning
'En mycket aktuell fråga för IT-branschens är dess roll som möjliggörare för en hållbar omställning. Under dagen berörde vi främst klimatneutralitet och cirkulär ekonomi, där RBA lyfte både dessa områden som utvecklingsområden inom ramen för deras arbete. RBA kommer bland annat för första gången delta på COP26 i november 2021 och att ett arbete pågår med att identifiera vad RBA kan bidra med gällande verifikation och kapacitetsbyggande. Vi reflekterade också över det faktum att dagens mjukvara och säkerhetskrav driver på den linjära modellen av hårdvaruproduktion, och att detta behöver förändras om IT-produkter fullt ut ska bli cirkulära.
Spårbarhet, harmonisering och konferensgodisar
Hur var det första konferensen post-covid då? Jag har verkligen uppskattat det senaste årets utveckling av digitala seminarium och konferenser, att kunna delta på event i hela världen och kunna medverka på vissa seminarier som jag i vanliga fall inte haft möjlighet att resa till. Men det är något med att mötas i ett rum tillsammans. Känna av nyanser, kroppsspråk och se ett spontant leende. Paussnacket där man snabbt kan bolla sina tankar med de andra deltagarna, enkelt knyta kontakt med en ny person och få en lite mer personlig diskussion. För frågor som dessa som är både komplexa och i många fall känsliga ur flera perspektiv, är det mycket betydelsefullt att kunna prata direkt med någon i stället för via en skärm. Jag tar med mig att vi behöver både de digitala och fysiska mötesplatserna, om än för lite olika syften. Och såklart ett par konferensgodisar.😊
Så arbetar Advania med hållbarhet→
