IT-branschen har en stor påverkansmöjlighet genom att bidra till digitalisering och en hållbar samhällsutveckling. Men vi behöver data för att veta vilka insatser som ger mest effekt och både kunna ta rätt beslut och säkerställa att vi som företag lever som vi lär. På så vis det är hållbarhetscontrolling väldigt likt de etablerade arbetssätten inom ekonomi som alltid utgår från att utvärdera och räkna.
– Förutom dessa spännande anledningar att jobba med hållbarhetscontrolling så finns det ju också en del krav på marknaden i dag. Inom kort släpper EU nya direktiv kring hållbarhetsrapportering som gör att fler verksamheter kommer att behöva rapportera och vi som redan gör det kommer få ännu fler områden att rapportera kring. Dessutom kommer extern revison av företags hållbarhetsrapporter att krävas för att öka transparensen och jämförbarheten mellan olika verksamheter, säger Maria Suárez, Sustainability Controller på Advania.
Nya EU-direktiv på ingång
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett EU-direktiv som just nu förhandlas om för att kunna ställa krav på många fler företag. Det kommer att bli mer detaljerade rapporteringskrav och kräva att fler företag måste rapportera om hållbarhetsfrågor som styrning, miljörättigheter, sociala rättigheter och mänskliga rättigheter.
Med CSDR införs även krav på revision av rapporterad information, samt förbättrad tillgänglighet till informationen genom att kräva att den offentliggörs i ett särskilt avsnitt i företagens förvaltningberättelser.
– Direktivet bestämmer vilka frågor som är väsentliga för alla verksamheter. Och med förändringarna som just nu förhandlas kommer det bli lite ”guilty until proven innocent”, vilket betyder att man verkligen måste bevisa att man gör rätt och rapportera det korrekt, säger Maria Suárez.
Rapportera genom hela värdekedjan
– Som exempel kan man ta avfall. Som IT-företag utan egen produktion kanske det inte känns som ett relevant ämne för Advania, men IT handlar ju i grunden om att tillhandahålla infrastruktur som baseras på fysiska produkter. Det är inte bara våra kontor och det vi slänger här, utan också all hårdvara som vi köper in och säljer vidare. Där gör vi ju vårt största avtryck och det är ett område vi jobbar med för att minska denna påverkan genom till exempel cirkulära köpmodeller, reparationer och återbruk.
Vad kan din verksamhet bidra med?
Utanför uppgifterna som behöver rapporteras och kontrolleras kan man tänka större och fundera på vad den egna verksamheten kan bidra med. IT är en möjliggörare också, tänk apparna för mobilitet och car-sharing eller mot matsvinn. Det finns mycket att göra inom teknikutveckling för att främja en mer hållbar livsstil.
– Att inte ha koll på sin verksamhets hållbarhetspåverkan är en risk och det är omöjligt att jobba med en hållbar affärsstrategi om man inte har kontroll i botten. Jag valde att utbilda mig till hållbarhetscontroller för att de kändes viktigt att ha väl underbyggda fakta för att ta rätt beslut i verksamheten. Nu bidrar jag med detta för hela Advaniakoncernen, säger Maria.
Ekonomi och hållbarhet går hand i hand
Icke-finansiella och finansiella data närmar sig varandra allt mer. I dag ska vi rapportera båda dessa saker och det har blivit ganska affärskritiskt att ha koll och en plan framåt.
– Generellt kommer vi jobba mer tillsammans, ekonomi och hållbarhet. Det är inte bara politiska direktiv utan en väsentlig del av affären. Kunder kräver i till exempel i upphandlingar att det finns mer än ett vagt hållbarhetstänk, ägare ställer allt högre krav på att rapportera dessa frågor. Och inte minst människorna, både nuvarande anställda och framtida medarbetare är mer medvetna och kräver att arbetsgivaren har en hållbar strategi. På Advania har vi nu etablerat en ny gruppering med hållbarhetsambassadörer från alla avdelningar och affärsområden. Det är nyfikna och engagerade personer som bidrar med idéer och handlingskraft för att hållbarhet i ännu högre grad än idag ska bli en naturlig del av Advanias affär, avslutar Maria Suárez.
