Det är skönt att vi tagit stora kliv från 70-talets Friedmandoktrin, där den amerikanska nationalekonomen Milton Friedman drev tesen att verksamheters sociala ansvar endast sträcker sig så långt som till att öka värdet för aktieägarna. Samtidigt har kliven varit för små och utvecklingen gått för sakta. Det har länge funnits icke bindande vägledning för hur verksamheter kan och bör arbeta för att identifiera och hantera kränkningar av mänskliga rättigheter och negativ miljöpåverkan, men anslutningsgraden och genomslagskraften av verksamheternas egna initiativ har varit för dåliga. Under år 2021 levde exempelvis 50 miljoner människor i modernt slaveri och 160 miljoner barn var involverade i barnarbete, en siffra som stigit för första gången på flera årtionden. [1]
Ny EU-lagstiftning skärper krav på företag
För att accelerera frågan om verksamheters ansvar, och för att säkerställa att den gröna omställningen för klimatet inte sker på bekostnad av mänskliga rättigheter, lagstiftar EU just nu om ett nytt direktiv, och ett förslag av lagen Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) röstades nyligen igenom av EU-parlamentet.
Förslaget innebär att verksamheter som omfattas av lagen [2] kommer att ha en lagstadgad skyldighet att identifiera och hantera negativ påverkan på människor och miljö, genom att integrera processer för due diligence (även kallat tillbörlig aktsamhet) i hela verksamheten. Lagen är utformad i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Bilden kommer från OECD Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct
Flera länder i Europa har redan infört liknande nationell lagstiftning och det finns ett stort behov av att harmonisera lagstiftningarna för att undvika att verksamheter inom unionen behöver följa flera olika nationella lagstiftningar.
Vad innebär due diligence?
I praktiken innebär due diligence att företag måste integrera processer för att identifiera, förhindra, begränsa och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö, mäta effektiviteten av arbetet och kommunicera det publikt i en större omfattning än tidigare. Det handlar inte om en engångsövning som man gör och bockar av, utan lagen syftar till att integrera respekt för mänskliga rättigheter och miljö i den löpande affärsverksamheten. Det finns många synergier mellan CSDDD och det kommande rapporteringsdirektivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) som också ställer nya, mer långtgående krav på verksamheters hållbarhetsrapportering.
Arbetet med due diligence ska vara väl förankrat i verksamhetsledningen, och utöver att implementera relevanta policys ska verksamheten genomföra riskanalyser för att identifiera och agera på sina största risker, både i den egna verksamheten och i leverantörskedjan. Analyserna ska ta hänsyn till parametrar såsom bransch, geografi, verksamhetsmodell och värdekedjans komplexitet. Här är det viktigt att minnas att risker i den här kontexten betyder risk för att människors rättigheter kränks eller att miljö förstörs, snarare än risker för den egna verksamheten. Lagen introducerar även mer omfattande krav på samverkan med drabbade parter och att medverka till gottgörelse i de fall verksamheten orsakat eller bidragit till människorättskränkningar.
Vad händer om en verksamhet inte följer lagen?
Den slutgiltiga lagtexten är inte ännu klubbad, men enligt det liggande förslaget kan verksamheter som inte uppfyller lagens krav blir skadeståndsskyldiga, utsatta för ”naming and shaming”, och drabbas av böter motsvarande 5 % av den globala nettoomsättningen.
Med långtgående konsekvenser finns anledning att tro att lagen kommer att bidra till att skruva upp takten på verksamheternas arbete med mänskliga rättigheter och miljö. Nu väntar trilogmöten, sammanträden mellan företrädare för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, innan det slutliga förslaget kan godkännas och införas i nationell lagstiftning i alla EU:s medlemsländer.
Om du är nyfiken på att veta mer om innehållet i det nya direktivet eller hur Advania arbetar med mänskliga rättigheter och för att minska vår klimatpåverkan, hör gärna av dig till oss på Hållbarhetsteamet via hallbarhet@advania.com.
Källor:
[1] ILO, https://ilo.org/global/topics/forced-labour/publications/WCMS_854733/lang--en/index.htm och UNICEF, https://www.unicef.org/press-releases/child-labour-rises-160-million-first-increase-two-decades
[2] Beroende på slutgiltig lagtext blir det huvudsakligen stora europeiska bolag med över 250 anställda och en global omsättning på över EUR 40 miljoner.
