Rätt nät för att digitalisera kommuner
– Vi gör en storsatsning på digitaliseringen av kommunen och börjar med skolorna, nu kan vi styra näten på ett effektivt och tryggt sätt, säger Jan Pettersson, IT-chef.
Runt det lilla bordet i kommunhuset i Herrljunga sitter teamet som tillsammans med Advania har jobbat med pilotprojektet - teknikern som har gått igenom täckningskartor ute på skolorna, informatören som hjälpt skolledningar att förstå upplägget och projektledaren som följt upp leveransen för att se hur täckningen fungerar och om internetkapaciteten räcker till. Fyra skolor har fått ett nätverk som klarar tre uppkopplade enheter per elev. Klassrum, aulor, skolgårdar – till och med gymnastiken har fått bra trådlös täckning. Samtidigt kan nätet stängas av vid exempelvis nationella prov för att göra det svårare att fuska.
Eftersom många av skolorna i kommunen nu går från traditionella laptops eller plattor till att använda Chromebooks och Google Education i undervisningen kommer ett väl fungerande nät att vara viktigare än någonsin.
Jan Pettersson, IT-chef på Herrljunga och Vårgårda kommun
– Undervisningen och eleverna i dag kräver bra internetuppkoppling hela tiden samtidigt som vi vill ge skolorna möjlighet att styra både åtkomst och tillgång till nätet efter hur de vill, säger Jan Pettersson.
Tidigare hade kommunerna inte en riktigt tydlig bild över vilka som ägde och drev skolornas trådlösa nätverk. Nu hoppas man skapa bättre kontroll eftersom tekniken gör det möjligt att jobba med en bra roll- och tidsbaserad styrning av åtkomst till IT-tjänster och information.
– Nätverken är ändå motorvägen som möjliggör digitalisering och då behövs en bra styrning av det, konstaterar Jan.
I vanliga fall är det ett tidskrävande uppdrag att sätta behörigheter på datorer, plattor och mobiler som på ett säkert och identifierbart sätt ska ha åtkomst till olika tjänster och information på ett nätverk. Med Herrljunga och Vårgårda kommuners nya lösning är hanteringen centraliserad och automatiserad vilket gör att tre uppkopplade och identifierade enheter per elev inte tar så mycket tid att hantera. Därför hoppas man frigöra tid till att övervaka och anpassa nätet efter hur det används – framförallt kontrollera om internetkapaciteten är tillräcklig eller att routrar sitter på rätt plats. "Det gör att vi får ut det bästa av nätet", säger Göran Lager, teknisk projektledare.
Göran Lager, Teknisk projektledare på Herrljunga och Vårgårda kommun
Efter att pilotprojektet i skolorna är klart ska den nya nätverkslösningen rullas ut till resterande 21 skolor och förskolor i kommunen och sedan tänker sig Jan Pettersson och hans gäng att det är dags för omsorgen att få bättre nätverk där trygghetslarm och kameror kan göra vardagen enklare för vårdpersonalen och vårdtagarna.
– Vi är två små kommuner som har fler accesspunkter än många andra kommuner med betydligt större skatteintäkter. Vi måste vara smarta och jobba på ett sätt som inte slukar resurser men ändå ger kommunens medarbetare och invånare moderna IT-tjänster, säger Jan Pettersson.
3 enheter per elev - nästan överallt
Nätverket på de fyra pilotskolorna ska klara:
- 90 uppkopplade enheter i klassrummet samtidigt - 3 enheter och 30 elever.
- Roaming på skolgårdar.
- 100 personer i möte i samlingssalarna.
- Uppkoppling i gymnastiksalar och på skologårdar.
- Korridorer - man ska kunna röra sig utan förlust av täckning.
Aruba Clearpass – lösningen på plats
Advania har tillsammans med Herrljunga Vårgårda valt att använda Aruba Clearpass som är en mjukvara som kan kommunicera med och hantera många olika routrar eller switchar – investering i ny hårdvara är alltså inte nödvändigt. Fokus för Clearpass är central och automatiserad administration av behörigheter, tydlig roll- och tidsbaserad åtkomst till tjänster och information och enkel inloggning och identifiering för användarna.
