Sverige betraktas ofta som en förebild i klimatfrågor, men när det kommer till att återanvända och återvinna material och produkter, ligger vi efter. Endast 3,4 procent av vår svenska ekonomi är cirkulär, jämfört med det globala genomsnittet på 8,6 procent (1). För att driva på den cirkulära omställningen kommer direktiv på både EU- och nationell nivå öka kraven på verksamheter. Beteendemässiga barriärer lyfts som särskilt viktiga att adressera för att driva en förändring och lyckas implementera cirkulära strategier.
Ny teknik har länge varit en drivkraft för samhällsutvecklingen och IT utgör idag en grundpelare i den svenska ekonomin, men medför även utmaningar. Elektroniskt avfall är idag den snabbast växande avfallsströmmen i världen (2, 5). Enligt olika studier står IT-sektorn för mellan 2 till 4 procent av de globala utsläppen, ungefär samma som flygindustrin (3, 4, 5, 6). Det är en siffra som förväntas stiga i takt med den ökade digitaliseringen. Samtidigt ses IT-sektorn som en möjliggörare att minska klimatpåverkan inom andra sektorer. Största delen av utsläppen, omkring 80 procent, kommer från tillverkningsprocessen. Att välja en återbrukad dator över en ny kan undvika 280 kg växthusgasutsläpp (7).
Enligt Sofia Martinsson och Erik Nilsson, båda verksamma inom hållbar affärsutveckling på Advania och medverkande i framtagningen av rapporten, finns en stor potential och värde för verksamheter att införliva processer för cirkulär IT. Detta innefattar inte bara affärsmässiga fördelar, såsom ökad effektivitet och minskade kostnader, utan även minskade utsläpp och ett mer ansvarsfullt utnyttjande av resurser. Trots detta visar rapporten att det är svårt att få frågan att genomsyra verksamheter och många saknar en strategi för återtag och återbruk.
– Inom IT-branschen ser vi nu tuffare regleringar, exempelvis inom EU:s nya taxonomi, som gäller för datacenter. Det är också rimligt att anta att IT- och elektronikbranschen kommer omfattas av mer strikta cirkulära regulativ framöver. Många verksamheter har inte räknat på sin del i värdekedjan, samtidigt som kunder alltmer värderar hållbarhet och ansvarsfull hantering av IT-utrustning. Om man inte kommer i gång att prioritera hållbarhetsaspekterna löper man risk att tappa relevans både för sina kunder och potentiella talanger, säger Erik.
Enligt rapporten är 84 procent av respondenterna positiva till att lämna datorer till återtag, medan endast 30 procent är positiva till återbruk. Effektivitetsvinster samt minskade kostnader och utsläpp som en följd av en cirkulär modell är inte alltid tydliga. Ledningen tycks inte vara tillräckligt insatt i frågan och har därför inte någon uttalad strategisk riktning. Generellt är det IT-avdelningen som pekas ut som kravställare, vilket innebär att robusthet och prestanda prioriteras över hållbarhet.
– Det är inte ovanligt att verksamheters affärsstrategi och hållbarhetsstrategi inte är tillräckligt sammanvävda, och det saknas ofta en tydlig ansvarig för att driva cirkulära processer för IT-utrustning. I de flesta fall fokuserar IT-inköpare främst på teknisk specifikation när de köper IT-utrustning. Om man i stället sätter fokus på funktion, utifrån behoven och användningssyftet för datorn, så blir det mindre relevant om enheten är ny eller inte när man upphandlar”, avslutar Sofia.
Resultat och insikter från rapporten
- Bristen på ett strategiskt beslut från ledningen leder till att cirkulära modeller ofta inte får tillräcklig prioritet ur ett hållbarhetsperspektiv.
- Det saknas en koppling mellan verksamheters strategi, IT och hållbarhetsmål.
- IT-avdelningen pekas oftast ut som kravställare och då blir inköp avhängt på intern efterfrågan, kostnad och smidighet.
- IT är ofta inte en del av det övergripande hållbarhetsarbetet.
- Kunskapsnivån om cirkulära praktiker bedöms vara hög bland de negativt inställda.
- Brist på uppföljning av IT-inköp och användande medför att nyttoeffekterna blir osynliga och då baseras beslut på hållbarhetsantaganden.
- Bristande efterfrågan internt anses vara det största hindret mot återbruk av datorer.
Om rapporten
Rapporten ”Hinder och möjligheter för en cirkulär IT-arbetsplats” redogör för svenska verksamheters attityder till cirkulär användning av IT-utrustning. Rapporten är framtagen av Radar Group, på uppdrag av Advania Sverige. Studien genomfördes under perioden maj till september 2023. Som underlag i studien användes dels data från Radars reguljära research, som innefattar mer än 3 000 datakällor, dels öppna datakällor och dels genomfördes, för studien specifika, djupintervjuer. Totalt genomfördes djupintervjuer med respondenter från nio svenska verksamheter inom både privat och offentlig sektor.
Källor
(1) Circle Economy (2022). Circularity GAP report Sweden
(2) TCO (2020). Impact and insights: Circular IT management in practice
(3) World Bank Group (2023). Green Digital Transformation: How to Sustainably Close the Digital Divide and Harness Digital Tools for Climate Action
(4) World Bank Group (2024). Measuring the Emissions and Energy Footprint of the ICT Sector: Implications for Climate Action
(5) European Commission (2023). Rolling Plan for ICT standardisation. ICT Environmental impact (RP2023)
(6) Widdicks, Kelly mfl (2020), “The climate impact of ICT: A review of estimates, trends and regulations”. Lancaster University
(7) IVL Svenska Miljöinstitutet (2020). Produktdatabaser: miljöfördelar med återbruk
För mer information
Eva-Lotta Jonsvik, Marketing Director, Advania
Tel: +46 761 40 01 37
E-post: evalotta.jonsvik@advania.com
