GitOps

GitOps är ett modernt arbetssätt och en uppsättning metoder för att hantera infrastruktur och applikationsdistributioner, där Git-repositoryt fungerar som den enda sanningens källa ("single source of truth"). Genom att använda Git som central punkt för att deklarera det önskade tillståndet för systemet, möjliggör GitOps automatiserade, spårbara och pålitliga processer för kontinuerlig leverans (CD) och infrastrukturhantering. Det bygger vidare på DevOps-principer och anpassar utvecklarnas välbekanta Git-arbetsflöden till drift och infrastruktur.

Vad är GitOps?

Kärnan i GitOps är att hela systemets önskade tillstånd – inklusive infrastrukturkonfiguration (t.ex. Kubernetes-manifest, Terraform-kod, Helm-charts) och applikationskonfiguration – lagras och versionshanteras deklarativt i ett Git-repository. Istället för att manuellt konfigurera servrar eller köra imperativa skript, beskriver man hur systemet ska se ut. Ändringar i systemet initieras genom att göra ändringar i Git (t.ex. via commits och pull requests). Automatiserade processer (ofta kallade operatörer eller agenter, som FluxCD eller Argo CD) övervakar sedan Git-repositoryt och ser till att den levande miljön (t.ex. ett Kubernetes-kluster) stämmer överens med det deklarerade tillståndet i Git. Om det finns en avvikelse (drift), ser agenten till att korrigera den levande miljön.

Fördelar med GitOps

• Ökad tillförlitlighet och konsistens: Eftersom Git är den enda källan till sanning, blir miljöerna mer förutsägbara och mindre benägna att drabbas av konfigurationsdrift.
  
  
• Förbättrad produktivitet och snabbare deployments: Utvecklare kan använda bekanta Git-verktyg (som pull requests) för att deploya och hantera applikationer och infrastruktur, vilket leder till snabbare och mer frekventa releaser.
  
  
• Fullständig spårbarhet och auditering: Alla ändringar i systemets konfiguration loggas i Git-historiken, vilket ger en komplett audit trail (vem ändrade vad, när och varför).
  
  
• Förbättrad säkerhet: Ofta används en "pull"-baserad modell där agenter inom klustret hämtar konfigurationen, vilket minskar behovet av att exponera klustrets API eller hantera externa credentials. Pull requests möjliggör också kodgranskning av infrastrukturändringar.
  
  
• Bättre samarbete: Git underlättar samarbete mellan utvecklings- och driftteam kring infrastruktur- och applikationshantering.

Att tänka på vid implementering av GitOps

• Val av verktyg: Välj lämpliga GitOps-verktyg (t.ex. FluxCD, Argo CD) och integrera dem i befintliga CI/CD-pipelines.

• Repository-struktur: Planera hur Git-repositories ska organiseras (t.ex. ett repo per app, ett mono-repo, separata repos för infra och appar) och hur olika miljöer (dev, staging, prod) ska hanteras (t.ex. via grenar eller kataloger).

• Secrets management: Utveckla en säker strategi för hantering av känslig information (lösenord, API-nycklar), då dessa inte bör lagras i klartext i Git. Lösningar som Sealed Secrets, HashiCorp Vault eller molnleverantörernas secret managers är vanliga.

• Kultur och kompetens: GitOps innebär ett skifte i arbetssätt, särskilt för driftteam. Utbildning och en kultur av samarbete är avgörande.

• Komplexitet: Att hantera ett stort antal applikationer och miljöer med GitOps kan bli komplext om det inte struktureras väl från början.

• Observerbarhet: Säkerställ god övervakning och loggning av både GitOps-verktygen och de system som hanteras för att snabbt kunna felsöka problem.

GitOps växer snabbt och blir alltmer standard, särskilt inom Kubernetes-ekosystemet. Framtiden pekar mot bredare adoption även för hantering av andra typer av infrastruktur som virtuella maskiner, nätverkskonfiguration och serverless-funktioner. Vi ser en stark koppling till Policy-as-Code (där säkerhets- och styrningspolicyer också hanteras via Git) och DevSecOps, vilket integrerar säkerhet tidigare i livscykeln. Verktygen mognar kontinuerligt med förbättrade användargränssnitt, bättre integrationer och mer avancerade funktioner för progressiva leveranser (t.ex. canary releases). GitOps positionerar sig som en central metodik för att uppnå automatiserad, säker och pålitlig hantering av modern IT-infrastruktur och applikationer.